JennyG

081030

Detta var andra gången jag ansvarade för att ta bilen till bilprovningen. Förra året var det en äldre, trevlig man som tog sig an både porschen och mig. Han förklarade allt han gjorde, fick mig att bli intresserad och att känna mig bekväm.
Vad mötte jag idag? Fem killar mellan 20 och 35 som inledningsvis bara stod där utan att säga något då jag steg ur bilen. Jag som inte har en aning om hur sådant här fungerar, om man vanligtvis går med under inspektionen eller sätter sig någonstans och tar en kaffe blev direkt obekväm och otålig. Tillslut var det någon som frågade om jag hade förbetalt och så kom någon tafatt fånig kommentar från en av dem då jag frågade vart jag skulle ta vägen. Ytterligare någon minut gled förbi då jag bara stod där medans de glodde, men så kom äntligen den ansvarige och tog tag i sin uppgift. Känslan av tafatthet gick inte att komma ifråm men det kändes ändå bättre då inspektionen påbörjats eftersom jag då kunde fokusera på den (De övriga bilägarna, läs gubbarna, som var där med sina bilar gjorde dessutom likadant så jag följde helt enkelt deras exempel). Givetvis gick en säkring på ett av kontrollinstrument varpå jag i ca tio minuter åter igen fick stå och glo på ingenting medan någon privatperson med uppenbar diagnod började konversera om båtar och drog oförståeliga vitsar ur sitt liv. Därefter gjorde en av de unga arbetarna ett taffligt försök till konversation:
-kommer du från Backa?
-Nej
-Hur gammal är du?
-29
-Nä, då är du inte hon...

Slutligen fick jag åka därifrån.

Det finns en anledning till att kvinnor inte skall göra sådant här.